Nu bara satt jag och små sjöng för mig själv och kom och tänka på en sak.
Tänkte att man själv kunde sjunga något på sitt bröllop- som är tillägnat mannen. Eventuellt A thousand years - Christina Perri, som har blivit en ny favorit.
Så nu är min fråga till er erfarna kvinnor(och män), tycker ni att det är en bra idé eller är det kanske lite väl ambitiöst på sin bröllopsdag?
Oj, jag skulle inte ha gjort det.
Jag har till och med minnesluckor (bara korta men ändå) från vigseln och andra saker flyter ihop och jag vet inte om det är riktiga minnen eller något som jag liksom har "tänkt mig" baserat på bilderna vi fått.
Så att ta på sig att sjunga den dagen när man kanske är nervös för annat kan gå käpprätt åt skogen om man inte har nerverna ordentligt under kontroll.
Sen vet inte jag hur du är som person, du kanske är väldigt van att uppträda inför folk. Och det kanske nästan är så att folk förväntar sig att du ska sjunga eftersom du alltid blir anlitad för sånt annars.
Men rent generellt så skulle jag avråda.
Sjung under middagen eller innan första dansen eller något, det är min rekommendation 
Om du bestämmer dig för att genomföra det så skulle jag vilja tipsa om ett par saker i alla fall...
För det första - skippa vigselprogram. Dom behövs inte. Psalmerna står i psalmboken och vigselordningen också om jag inte minns fel (det kanske var i bibeln den stod). Om ni är i kyrkan alltså, och den borgerliga cermonin kan man ju utforma relativt fritt runt själva akten.
Men om du har skrivit ner att du ska sjunga så blir det ju ett "måste".
Prata ordentligt med prästen/ vigselförrättaren innan och gör upp om något tecken eller något så att du kan signalera att du inte känner dig mogen att sjunga, och att ni ska hoppa över den biten.
Alltså att präst/VF på ett smidigt sätt kan styra över till någon annan musiksnutt (av någon annan) eller versläsning eller vad det nu kan vara som står näst på programmet utan att några andra än ni två vet att ni hoppar över en punkt.
Hej!
Funderade också i samma banor. Inte minst pga att vår solist hoppade av en månad innan vigsel och det var stört omöjligt att hitta en ny. Lyckades till sist, fem dagar innan! Nervpärs!!
Jag bestämde mig rätt snart för att jag inte skulle sjunga ändå. Ville få vara "bara" brud och få vara nervös och fokusera helt på min man, inte behöva tänka på sångtext, att det skulle låta bra osv. Har sjungit på massor av vigslar och liknande tidigare så jag skulle nog inte bli nervös, eller vad vet jag, men jag ville få ha den andra rollen!
Däremot sjöng jag på festen, fanns liksom aldrig nåt annat på kartan! 
Drog av Du är min man och det var skitkul!
En vän till mig berättade om ett bröllop där bruden sjöng sina löften till sin man. Hon var toknervös och det blev inte alls bra, tydligen. Trist för dem.
Av samma anledning sjunger jag aldrig på familjemedlemmars begravningar. Där vill jag få sörja och inte bry mig om huruvida rösten håller, läsa texter eller dylikt.
Kan tänkas lite motsägelsefullt men jag kommer sjunga på min dotters dop om två veckor! 
En vers och en refräng ur Kärleksvisan, mest för att jag vill och det är hon som står i centrum, inte jag. Inbillar mig att rollen som "dopbarnets mor" inte är lika ansvarstyngd och nervositetsframkallande....
Har hört om vissa som har en "backup-solist" och pallar man inte själv så sjunger denne, men känner man att det funkar så sjunger man själv! Kanske vore nåt?
Lycka till, hur du än väljer att göra!
Drog av Du är min man och det var skitkul! 
En vers och en refräng ur Kärleksvisan, mest för att jag vill och det är hon som står i centrum, inte jag. Inbillar mig att rollen som "dopbarnets mor" inte är lika ansvarstyngd och nervositetsframkallande....
